Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur fem lÀrare i svenska och engelska verksamma i gymnasieskolan uttrycker sig om bedömning av estetiska lÀrprocesser. Metoden tar sin utgÄngspunkt inom ramen för diskursanalys. Materialet bestÄr av fem halvstrukturerade intervjuer vilka har analyserats utifrÄn ett diskursanalytiskt angreppssÀtt. Resultatet visar pÄ att det finns en skiljelinje mellan de lÀrare som bedömer den estetiska dimensionen och de som inte gör det..

Bakgrund: S?mn ?r n?dv?ndigt f?r ?verlevnaden och ?r en avg?rande faktor f?r att uppn? god h?lsa. Patienter som v?rdas p? sjukhus har en ?kad risk att drabbas av s?mnsv?righeter samtidigt som behovet av s?mn ?r st?rre eftersom det ?r energikr?vande f?r kroppen att vara sjuk. Natts?mnen under den postoperativa ?terh?mtningen ?r viktig f?r att patienten ska ?terf? kontrollen ?ver sina grundl?ggande funktioner och sjuksk?terskan har d?rmed en viktig roll i fr?mjandet av patientens natts?mn. Syfte: Syftet var att unders?ka patienters upplevelse av natts?mn efter kirurgiskt ingrepp p? en kirurgavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv design.

Syftet med vÄr kvalitativa undersökning Àr att kartlÀgga estetiska uttrycksformer i undervisningssammanhang. Vi formulerade följande problemstÀllningar; hur definierar verksamma pedagoger begreppet estetiska uttrycksformer, hur anvÀnder verksamma pedagoger estetiska uttrycksformer i sin undervisning samt hur uppmÀrksammar verksamma pedagoger de estetiska lÀrprocesserna? Genom vÄra semistrukturerade intervjuer fann vi att begreppet estetiska uttrycksformer definieras som praktiska moment dÀr motorik och sinne samspelar. Vi fann Àven att fritidspedagogerna lÀgger vikt vid elevernas sociala utveckling medan lÀrarna fokuserar pÄ kunskapsutvecklingen hos eleverna. En gemensam uppfattning hos de verksamma pedagogerna Àr att de estetiska uttrycksformerna fördelaktigt kan anvÀndas för att frÀmja de olika lÀrstilarna..

Gymnasieelevers val till det Estetiska programmet och dess inriktningar..

SammanfattningDen hÀr studien Àr en litteraturöversikt som analyserar forskningsbaserade texter och lyfter fram syften med drama/teater i gymnasieskolan, utifrÄn den analyserade litteraturen. Studien redogör bÄde för syften med drama/teater som enskilt Àmne och integrerat med andra Àmnen.Studien visar att drama/teater Àr anvÀndbart bÄde som ett medel dÀr mÄlet Àr att lÀra sig andra Àmnen, och dÀr mÄlet Àr kunskaper i drama/teater. Den ger exempel pÄ att eleverna, med hjÀlp av drama/teater, kan fÄ stöd i att uppnÄ flera av mÄlen i gymnasieskolans senaste lÀroplan frÄn 2011. Exempel pÄ hur drama/teater kan vara till nytta i andra Àmnen Àr att det kan anvÀndas för att förbÀttra elevers lÀsning och textförstÄelse oavsett Àmne. Drama/teater har ocksÄ ett egenvÀrde som bland annat bestÄr i att eleverna lÀr sig att anvÀnda sina erfarenheter för att förstÄ omvÀrlden, att de lÀr sig att uttrycka sig pÄ sitt individuella sÀtt och att de trÀnar pÄ att vÄga ta stÀllning.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Denna kvalitativa studie undersöker hur bildlÀrare arbetar med bildanalys i kursen Bild i gymnasieskolan. I mÄlen för kursen Bild stÄr det klart och tydligt att eleverna skall ha kunskaper i analys och tolkning av olika bilder. Jag har inte funnit nÄgon tidigare forskning om hur bildlÀrare arbetar med bildanalys i bildundervisning överhuvudtaget och anser det vara av vikt att undersöka hur mÄlen realiseras ute pÄ skolorna. De metoder som anvÀnds Àr litteraturstudier och strukturerade intervjuer med bildlÀrare verksamma vid det estetiska programmet. Studien visar pÄ att det finns sÄvÀl likheter som skillnader i hur bildanalys brukas i bildundervisningen.

Denna studie syftar till att underso?ka fo?rekomsten av estetiska uttrycksformer i ett urval av svenskla?rares undervisningsmaterial. Syftet a?r ocksa? att se i hur stor utstra?ckning som det estetiska fo?rekommer i relation till det som i uppsatsen bena?mns som det icke-estetiska, och vidare vill uppsatsen ocksa? underso?ka hur det estetiska skrivs fram och vilket va?rde det ges.Studien tar utga?ngspunkt fra?n John Deweys reformpedagogig, Gardners a?tta intelligenser samt Aristoteles kunskapsbegrepp techne och mimesis. Underso?kningen diskuteras utifra?n forskning som visar pa? kreativitetens och estetikens betydelse fo?r inla?rning i ljuset av forskning som talar om skolans tra?ningslogik och uppgiftskultur.Textanalys anva?nds som metodansats da?r 34 texter fra?n lektion.se analyserats.

Avsikten med detta examensarbete har varit att undersöka hur estetiska aktiviteter inaturvetenskapsundervisning kan pÄverka elevers lÀrande i grundskolans lÀgre Äldrar. För att sökasvar pÄ detta har observationer av elevers arbete med de estetiska aktiviteterna bildskapande ochmodelltillverkning utförts. För att analysera insamlad data har en metod av praktiska epistemologieranvÀnts. Studien utgÄr frÄn Deweys pragmatiska teorier och definition av estetiska erfarenheteroch Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande och undervisning. Centrala begrepp förstudien Àr estetiska erfarenheter, estetiskt vÀrdeomdöme och metaforer.

Syftet med denna magisteruppsats Àr att undersöka bildÀmnets potential som integreringsÀmne och studera hur estetiska lÀrprocesser som kunskapsform kan ta sig uttryck i gymnasieskolan. Undersökningen bygger pÄ ett intervjumaterial dÀr elever, lÀrare och skolledare frÄn en gymnasieskola i StorstockholmsomrÄdet berÀttar om sina erfarenheter kring Àmnesintegrering med bildrelaterade kurser. UtgÄngspunkten för undersökningen Àr tvÄÀmnesintegrerade arbeten som handlar om sociala samhÀllsfrÄgor med elever pÄ Medieprogrammet. Elevernas praktiska bildarbete bestÄr av att gestalta tankar, kÀnslor och erfarenheter utifrÄn faktakunskaper frÄn bland annat Àmnena samhÀllskunskap, religion ochsvenska. Titeln ?Jag tÀnker mycket nÀr jag ritar, faktiskt?? Àr ett elevcitat frÄn intervjuernaoch formulerar att det Àr elevernas lÀrande som stÄr i centrum i undersökningen.

Har utseendet nĂ„gon betydelse i arbetslivet? Existerar det estetiska krav inom den offentliga sektorn? UtifrĂ„n en kvalitativ metod har sju intervjuer genomförts med personalansvariga inom den offentliga sektorn för att undersöka förekomsten av estetiska krav. Ett antal faktorer som visar pĂ„ vilka de estetiska kraven Ă€r inom den offentliga sektorn har lokaliserats. Även förklaringar till varför de estetiska kraven stĂ€lls har kartlagts. Denna artikel Ă€mnar dĂ€rmed att presentera vilka de estetiska sambanden Ă€r som rĂ„der inom offentliga organisationer i Sverige..

Vi ville med denna undersökning ta reda pÄ hur lÀrare i de tidigare Ären arbetar med estetiska Àmnen i undervisningen. De frÄgestÀllningarna vi sökte svar pÄ var: Vilka aspekter utgÄr lÀraren ifrÄn i de estetiska Àmnena? Vad har lÀraren för mÄl med sin undervisning i de estetiska Àmnena? Tycker lÀraren att det finns hinder respektive möjligheter med estetiska Àmnen? För att fÄ vÄra frÄgestÀllningar besvarade valde vi en kvalitativ metod och intervjuade elva lÀrare som arbetar i Är 1-3. I vÄr undersökning kom vi fram till att merparten av lÀrarna ansÄg att det finns estetiska inslag i alla skolÀmnen och alla lÀrare tyckte att de estetiska Àmnena var ett bra hjÀlpmedel till de mer teoretiska Àmnena. De estetiska Àmnen som dessa lÀrare arbetade med Àr bild och musik.

Uppsatsen redogör för en undersökning av elevers förmÄga att reflektera över sina egna resultat pÄ det estetiska programmet med inriktning Bild och form. Datainsamlingsmetoderna som anvÀnds Àr tre observationer med lÄg struktur och sju kvalitativa intervjuer. Observationerna genomfördes vid tre olika redovisningssituationer pÄ tre olika gymnasieskolor. Informanterna i intervjuerna bestÄr av tvÄ svensklÀrare pÄ estetiska programmet och fem lÀrare i de estetiska Àmnena. Begreppet reflektion diskuteras med hjÀlp av forskningslitteratur och lÀrarnas uppfattningar.

Arbetet söker kartlÀgga visuella/estetiska kunskapsformers representation i den nya lÀrarutbildningens allmÀnna utbildningsomrÄde. Med utgÄngspunkt i kursplaneanalyser undersöks frÄgan vidare genom djupintervjuer av kurs- och Àmnesansvariga lÀrare vid tre lÀrarutbildningssÀten.Undersökningen ger vid handen att de visuella/estetiska kunskapsformernas representation i det allmÀnna utbildningsomrÄdet Àr förhÄllandevis blygsam. Omfattningen kan beskrivas som ringa eller marginell.UtifrÄn en fenomenologisk/hermeneutisk ansatts utkristalliseras och diskuteras ett antal bakomliggande perspektiv/teman med ambitionen om att klargöra de visuella/estetiska kunskapsformernas belÀgenhet i sammanhanget..